Malins blogg

herre min gud, det finns tydligen någonting uppfunnet som heter dongel. Trodde jag skulle få Norrland för fullt pris. Ni vet, inget rinnande vatten, internet existerar inte, man börjar slutligen tända på granar eftersom det är det enda som finns i norrland. Men jag är positiv till det jag hittills sett.

Idag när vi var på "stan" så drog jag fram mitt allra vänligaste leende. Ni vet ju hur norrlänningar är. Man måste hälsa annars blir man kallad sur 08. Så jag gick där och hälsa på varenda människa och var allmänt trevligt. Alla såg undrande på mig och såg lite suriga ut. Jag blev helt paff. Vad. I. Helvete? Så jag sträckte ut armarna i luften mitt på gågatan och Skrek "Men hallåååå?" Det blev knäpptyst. Alla såg undrande på mig och när mina ord sjunkit in  så lyfte de händerna i en hälsning och runt omkring mig hörde jag flera som glatt hälsade på mig. Där var det. Dessa glada norrlänningar som jag hoppats på att se. Bättre än aporna på skansen tänkte jag. Sedan traskade jag vidare.

Väldigt fin dag i Norrland, det vill jag lova. (Norrland= Allt ovanför Stockholm)