Det är så det ska vara.
När jag var liten så hade jag två bästa kompisar. Ingen fick leka med oss. Det skulle alltid bara vara vi tre. På dagis hade vi en läskig fröken. Vi hade precis fått in en ny barbiedocka men vågade inte riktigt fråga om vi fick leka med den. Vi stod i en liten ring och planerade hur vi skulle gå tillväga. När den läskiga fröken kom så stammade vi ut de orden vi fått tilldelade. Den modigaste först "Får vi..." Nästa "låna... och sist men inte minst "barbiedockan?" Vi stod där alla tre och blickade upp mot läskiga fröken och väntade på ett utbrott. Mer än så minns jag inte. Men just när vi stod där alla tre och stammade kommer jag ihåg så väl.
Då och föralltid. vi tre. Ida, Emma, Malin.
