Förr i tiden
Jag älskade att skriva när jag var yngre. Jag skrev utan slut. Jag skrev en berättelse på 19 sidor om hur mitt och Martinas liv skulle va. Jag ögnade igenom dessa 19 sidor idag och kunde konstatera att i denna lilla berättelse så var jag och Martina stenrika, vi var omgivna av massa djur och hade ett eget hus. Det blev inte riktigt som jag önskat... Idag lever jag på pappas pengar eftersom jag skolkat bort studiebidraget, Mitt ända djur är en liten svart fisk med onormalt stora ögon som är döpt efter en stad i Tyskland, Ett eget hus har jag inte men däremot har jag lyckats få ett litet krypin.. Ett krypin som egentligen borde användas som garderob men som jag prompt skulle ha som eget rum.
Jag tror bestämt jag borde sträva efter detta liv som jag så fint planera. Kanske borde införskaffa en ny liten firre.
